(Vid älven)

                                                                                             ,

---------------------------------------------------------------


                    Vid älven

 
Stjärnorna ska falla som blanka spön ikväll.
Myggorna surrar i takt runt om min fäll.
Från bryggorna dyker de sturska utan gnäll.

Ur plasket hörs en kvinna som ropar:

“Någon har kastat en trosa i min hatt!”
I buskarna stryker en ensam randig katt.
En flicka förbannar en ljusgrå trasig tratt.

Hennes pojkvän visar upp sina knopar.

En herre gapar ut: “Börsen har gått ned!”
En fluga sätter sig stöddigt på min sked.
Värdinnan ber mig att hugga mera ved.

Låren under kjolen har gropar.

Svanarna väser i korus i en vik.
I närheten skäller en elak dräktig tik.
En flicka frågar mig tyst om jag är rik.

Jag svarar: “Jag har inte några pengar.”

En gädda har fångats och sprattlar i sitt blod.
Fiskaren hyllar sitt dyra ekolod.
Flickvännen ber att få vila i en bod.

Någon ropar ut: “Där finns ju inga sängar!”

Tre kvinnor bråkar om vädret här i fjol.
En av dem sparkar i gräset på en viol.
Vid matbordet saknas en sista stadig stol.

Gitarren i min bil den har strängar.

Värdinnan lägger upp kräftor på ett fat.
En flicka gastar: “Han har fastnat i spagat!”.
Min bordsdam spiller ut vinet i min mat.

Jag ber henne att hämta en trasa.

En kvinna skålar högt och sjunger för vår värd.
En annan vrålar högt och dömer ut vår värld.
En tredje har crawlat emot strömmen i en fjärd.

Det berättar hon och nämner Gustav Vasa.

Min bordsdam viskar i mitt öra: “Du förlåt.”
Vid stranden brister en flicka ut i gråt,
För pojkvännen vill ha med henne i sin båt,

Men kaptenen han vägrar sluta gasa.

Gästerna ställer upp vedträn på en plätt.
Fiskaren frågar: “Blir det ingen efterrätt?”
Flickvännen ryter: “Jag som trodde du var mätt?!”

“Ja men det var då, och nu är nu, jag beklagar.”

Vågorna sköljer emot strandens gröna slänt.
Den gråtande flickan har nu stilla återvänt.
En illmarig pojke frågar vad det är som hänt.

Hon svarar: “Du får göra det med mig om du behagar.”

Marschallerna brinner längs älvens vackra bredd.
Katten den smyger och får nästan svansen svedd.
Min flicka inbjuder mig att dela hennes bädd.

Jag svarar: “Finns här inte några sköna klöverhagar?”

Månen den lyser, någon klagar tröttsamt “pass!”
Fiskaren ropar efter strössel till sin glass.
En herre har nästan drunknat på sin väg till dass.

Det försäkrar han, sen skriker han: “Det brinner!”

Tomteblossen har hittats i en skål.
Värden undrar: “Är det redan slut på kol?”
En kvinna gnäller: “Drick nu inte mera bål.”

“Men det är jorden som vi går på som spinner?”

Fiskaren gormar: “Har ni hittat strösslet än?!”
Värdinnan svarar: “Det kom inte med min vän.”
Min flicka frågar: “Kan vi göra det igen?”

“Natten den är lång, jag tror vi hinner.”

Två spindlar spatserar på en sprucken arbetsbänk.
En kvinna ropar: “Har någon sett min silverlänk?”
Min flicka hittar en plaststav i en skänk.

“Natten den ska bli som ni befaller.”

Tornseglarna de sover någonstans i skyn.
En radiostämma hörs: “Nog är det Guds försyn.”
“Invånare, hur många finns det här i byn?”

Nu öppnas alla rostbeklädda galler.

En fjäril fladdrar runt en oljelampas skärm.
Över älven svävar en mörkblå magisk svärm.
Min flicka rycker försiktigt i min ärm.

“Nej men titta, ser du stjärnorna de faller.“

Vid spisen hänger en blötlagd blus på tork.
I luften flyger en impregnerad kork.
Katten den tuggar på en halvdöd, spetsad sork.

Men här finns ingen tid för att gråta.

Bävrarna simmar lugnt och inspekterar träd.
Myrorna planerar för en otäck, listig räd.
Vid bordet ligger en blommig, bortglömd pläd.

Bladen vid min stol de är våta.

Rösterna i mörkret de glöder utav lust.
Ett lönnlöv singlar ned och landar på mitt bröst.
Sommaren den reser sig och stapplar emot höst.

Livet är en spännande gåta.


-----------------------------------------------------------------

                                                    ,