(Sommarnatt)

                                                                                                                      ,

------------------------------------------------------------------------------------------------------


                                                  Sommarnatt


Jag såg dig på bryggan, du log åt en slända,                                               

Log åt en slända som flög kring ditt hår.                                                    

Göken gav ton, nu var väl dagen till ända,                                                 

Dagen till ända där idag blir igår.                                                            

Myggorna följde mig,                                                                              

Vågorna sköljde mig,                                                                              

Åtminstone fötterna där jag gick längs min strand.                                     

Vad jag än säger, vad jag än tänker, livet är vackert, jag kan se det ibland.    

                                     
Borta vid elden, kvar under stolen,                                

Kvar under stolen, där gläfste din hund.                       

Du höll i ett vasstrå, och rörde vid solen,                      

Rörde vid solen, jag såg denna stund.                           

Och i en skiftning,                                                       

En varsam viftning,                                                     

Det spröda vasstrået föll från din hand.                         

Vad jag än säger, vad jag än tänker, livet är vackert, jag kan se det ibland. 

Ute från udden, där hördes skratten,                               

Där hördes skratten från lyckliga folk.                           

Jag satt foten på bryggan, tog mod i natten,                   

Tog mod i natten förutan tolk.                                      

Och då du vände dig,                                                  

Någonting tände mig,                                                 

Någonting väckte min innersta brand.                            

Vad jag än säger, vad jag än tänker, livet är vackert, jag kan se det ibland. 

Du drog upp ett vasstrå, sa: “Här är mitt vapen,            

Här är mitt vapen om du ej vill mig väl.                        

Jag har mött dem som öppnat upp de hemska gapen,            

De hemska gapen och velat svälja min själ.”                  

Du såg på mig leende,                                                 

Iakttog mitt beteende,                                                 

Inne från vassdungen hördes en and.                            

Vad jag än säger, vad jag än tänker, livet är vackert, jag kan se det ibland.   

Jag sa: “Behåll ditt vapen, men jag har inget att dölja,     

Inget att dölja, och jag har svårt för att ta.                    

Men om jag får det så låt mig få följa,                          

Låt mig få följa dig i natt dit du ska?                            

Om så bara till stubben,                                              

Kanske bort ut till udden,                                           

Eller hela vägen runt i vårt land?”                                

Vad jag än säger, vad jag än tänker, livet är vackert, jag kan se det ibland.

Du sa: “Följ mig för evigt eller bara i natten,                 

Bara i natten, nu har jag sett vem du är.”                      

Du sänkte ditt vapen och skvätte upp vatten,                

Skvätte upp vatten, sa: “Vi får se vart det bär.               

Men se nu, här står vi,                                                

Kom nu så går vi.”                                                     

Bofinken kvittrade när jag satte foten i sand.                

Vad jag än säger, vad jag än tänker, livet är vackert, jag kan se det ibland. 

Ute från udden, hörde vi skriken,                                  

Hörde vi skriken från lekar och stoj.                            

Långt bakom buskarna, inne i viken,                           

Inne viken, flöt en drivande boj.                                  

Vågorna svallade,                                                       

Hunden den kallade,                                                   

Kallade högljutt när jag rörde din hand.                       

Vad jag än säger, vad jag än tänker, livet är vackert, jag kan se det ibland.

------------------------------------------------------------------------------------------------------